Jag hälsade på hos en kund som har en EnergyWatch installerad. Han talade om att han hade en frånluftsvärmepump som skötte värmeförsörjningen. På min fråga om hur mycket elpatronen gick så visste han inte utan vi kollade upp det med EnergyWatch. Vi kunde då se följande:

 Som framgår av figuren dominerades elförbrukningen totalt av den 6 kW elpatron som fanns installerad för att stötta värmepumpen. Genom att slå av elpatronen och bara stötta med en mindre brasa i kaminen så mer än halverades elförbrukningen till dagen efter.

Att värmepumpar, pelletspannor och vedpannor i de flesta fall har en eltillsats för att klara uppvärmningen hela tiden är det många som inte tänker på. Vad gäller frånluftvärmepumpar så är marknadsföringen ofta direkt vilseledande då den beskriver paktetet av frånluftsvärmepump och eltillsatsen som en ”frånluftsvärmepump”. Många kunder förstår då inte att i skåpet finns också en större elpatron. Hos en av de större fabrikaten så ger frånluftsvärmepumpen max ca 2 kW medan elpatronen är på 9 kW. Om inte frånluftsvärmepumpen fungerar som den ska kan elpatronen helt dominera. Problemet för kunden är att veta om det. EnergyWatch är då ett verktyg för att få den informationen i god tid innan den extra stora elräkningen kommer.

Jag börjar med en soldriven radio. Jag ska åka upp till Kebnekaise i sommar och då hjälper den mig att ha koll på väderprognosen under tiden på fjället.

Mobiltelefonen följer ju med på fjällvandringen och behöver ju laddas då och då. Därför köper jag också en solcellsladdare för mobiltelefonen.

I hallen hemma så har jag en lampa som tänds långsamt och ger ett dåligt ljus. Jag tänkte därför byta ut den mot en dimbar LED-lampa som ger ett bättre ljus och som tänds snabbare. Den ger även ett snyggt mönster i lamparmaturen.

Jag har länge undrat vad min TV-bänk med all hemelektronik drar. Därför köper jag en portabel elmätare också.

Dessa fyra produkter kostar mig 1.300 kronor och jag får dem skickade hem med paket.

Det kan vara lite förvirrande att det finns så många olika fabrikat och typer av värmepumpar att välja mellan. Vilken värmepump passar dig bäst?

Gemensamt för alla värmepumpar är att de är eldrivna. Sedan används en yttre källa, till exempel mark, luft eller vatten.

Värmepumpssystem dimensioneras normalt inte för att klara energiförbrukningen de kallaste dagarna, utan det finns en tillsatsenergi i form av en elpatron för vattenburna system och el-element i hus med direktel. Det är viktigt för effektiv drift att hålla koll på att elpatronen inte går när det inte är tänkt. Att använda sig av elmätartillsatsen EnergyWatch kan vara ett bra hjälpmedel för detta.
Läs mer om EnergyWatch (nytt fönster)

Luft-luftvärmepump

Luft-luftvärmepumpen tar energi för uppvärmning från uteluften och värmer inomhusluften genom en värmeväxling mot värmepumpens inomhusdel .

Den kan sänka elförbrukningen för uppvärmning, men ger ingen uppvärmning av varmvatten. Jämfört med andra värmepumpsalternativ är den inte lika dyr i inköp. Luft-luftvärmepumpen är egentligen det enda alternativet av värmepump för att ersätta direktelvärme. Övriga värmepumpar kräver vattenburna system för att distribuera värmen.

Luft-luftvärmepumpen kan ses som en kompletterande uppvärmning, eftersom den kräver ett annat värmesystem i botten. När det är mycket kallt är den inte så effektiv, men den kan också användas för kylning av bostaden sommartid. Det viktigt att använda värmepumpen på rätt sätt för att få ut mesta nytta.
Elva råd för en effektivare luft-luftvärmepump (nytt fönster)

Luft-vattenvärmepump

Luft-vattenvärmepumpen värmer vattnet till elementen när du har ett vattenburet värmesystem. Fördelen är att även energiförbrukningen för uppvärmning av varmvatten minskar. Ett vattenburet system har oftast element i alla rum, så värmen sprids till hela huset. Luft-luftvärmepumpen värmer mest i närheten av där den sitter monterad. Man får vara beredd på att ha en viss temperaturskillnad mellan rummen om man inte har en mycket öppen planlösning. Luft-vattenvärmepumpen kostar dock betydligt mer i investering.
Mer om luft-vattenvärmepumpen (nytt fönster)

Berg-, jord- och sjövärmepumpar

Berg-, jord- eller sjövärmepumpar hämtar energi som finns lagrad i marken respektive vattnet. Den distribuerar energin via ett vattenburet system och bidrar till energibesparing av både uppvärmning och varmvatten.

Totalt sett brukar bergvärmepumpen ge den största energibesparingen av värmepumpsvarianterna. Den tappar inte så mycket i verkningsgrad när det blir kallare eftersom värmen i marken är mer konstant jämfört med lufttemperaturen. Investeringskostnaden är relativt hög, men där ingår också ett borrhål eller nedgrävd energislang som har lång hållbarhet.
Mer om berg-, jord- och sjövärmepumpar (nytt fönster)

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepumpen är mycket vanlig vid nybyggnation. Den använder energin i varmluften som lämnar huset via ventilationen. Systemet kräver att huset är byggt med ett kanalsystem för frånluft och passar inte för hus med självdragssystem.

Systemet kräver att huset har ett styrt ventilationssystem och begränsas av hur mycket energi det finns i frånluften. För hus med större energibehov kan elpatronen behöva kopplas in ofta och mycket.
Mer om frånluftsvärmepumpar (nytt fönster)
Mer om värmepumpar (nytt fönster)

EnergyWatch

Bilden visar hur min värmepump slagit på och av under ett dygn samt förbrukning och kostnad för denna.

EnergyWatch är ett datainsamlingsverktyg som du kopplar till din elmätare hemma. Sedan kan du via ett webbgränssnitt analysera din elförbrukning, minut för minut, från vilken dator du vill. Vid rätta förutsättningar kan du ”se” elförbrukarna bakom elmätaren. Jag anser att detta verktyg är det bästa på marknaden just nu.

EnergyWatch har just kommit i en uppgraderad version 2.0 som är både billigare och bättre än den första version som jag har haft hemma sedan oktober 2009. Trots att jag dagligen jobbar med energianvändningsfrågor har jag fått svar på många frågor som varit okända även för mig, exempelvis:

• Hur ofta går elpatronen in istället för min bergvärmepump?
• Hur mycket drar elvärmegolvet i badrummet?
• Hur mycket drar fläkten till mitt luftburna värmedistributionssystem?
• Vilka blev besparingarna när jag bytte ut värmedistribution i oisolerade luftkanaler mot fläktkonvektorer
• Hur mycket drar motor- och kupévärmarna och vad kostar det? 
• Vad kostar drift av pumpar och värmare till mitt spa-bad?

Jag tror att för den normalintresseradevillaägaren kan det räcka bra med den information som EnergyWatch ger med timvis statistik. Jag kan jämföra med andra perioder och fundera över vad förändringarna kan bero på. Redan här ger EnergyWatch den mest överblickbara informationen på marknaden.

För den extra energiintresserade ger EnergyWatch vid rätta förutsättningar möjligheter att identifiera större enskilda förbrukare som elpatronen, varmvattenberedaren, motorvärmaren med flera. Direktelvärme gör identifiering av enskilda apparater svår. Vissa apparater kan också ha otydliga effektnivåer till exempel varvtalsstyrda värmepumpar och är därför svåra att identifiera.

Totalt sett har jag sparat flera tusenlappar per år genom att använda mig av den kunskap som EnergyWatch har gett.

Här kan du läsa mer om nya EnergyWatch (nytt fönster)

En braskamin är inte byggd för det utan den klarar bara av att värma en viss yta ofta runt 50-75 m2. Den är inte heller byggd för att eldas i kontinuerligt utan den behöver ”vila” efter ett par timmars eldning. En tumregel brukar vara att eldar du i fyra timmar så ska kaminen vila i fyra timmar. Ett annat problem är även att man laddar in för mycket ved. Du bör endast elda cirka 3 kg ved per timme.

Vill du värma ditt hus med ved så bör du installera en vedpanna som har en helt annan konstruktion än braskaminen och tål högre temperaturer samt mer kontinuerlig eldning.

Det viktigaste rådet är dock att läsa eldningsinstruktionen från tillverkaren av braskaminen!

Räddningstjänsten gör cirka 3 000 utryckningar per år till villor. Av dessa så är ungefär 1 400 relaterade till eldstäder eller skorstenar.

Checklista: Elda rätt i braskamin

• Elda alltid med torr ved
• Följ alltid eldningsinstruktionerna för just din eldstad
• Har du ingen eldningsinstruktion är en bra tumregel att aldrig elda mer än tre kilo ved per timme – det kan leda till överhettning
• Låt eldstaden vila mellan eldningarna. Har du eldat i fyra timmar, låt eldstaden vila i fyra timmar
• En rökgastermometer håller reda på temperaturen i din skorsten som normalt inte är godkänd för mer än 450 grader
• Förvara aska i ett obrännbart kärl med tättslutande lock

Länk till radioinslaget http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3601&artikel=4948469

Artikel på Myndigheten för samhällskydd & beredskaps hemsida http://www.dinsakerhet.se/brand/Elda-i-eldstad  eller http://www.dinsakerhet.se/brand/Elda-i-eldstad/Elda-ratt